Han sade att han hette Khaled. Han sade att han kom från Egypten. Han berättade om hur han kommit till Sverige för att jobba. Han berättade om hur han på så sätt hjälpt försörja sin familj. Han pratade om hur viktigt det var att ta det lungt och inte stressa. Han berättade om hur han jobbat vid restuarangen i flera år. Han pratade om hans lägenhet och pengar. Han visade mig runt i alla rum och bjöd mig på kaffe. Han satt på cool musik och några rökelser. Han bjöd på annat som kakor och vin och hade under hela kvällen på sig en glad min. Han pratade kärleksfullt om sina vänner. Människor som stått vid hans sida under tuffa tider. Han visade inget annat än vänlighet och artighet under hela kvällen. Men ändå, när han lutade sig in för att kyssa mig, så kändes det inte helt rätt. Han har sedan skickat flera meddelanden och frågat många frågor. Men ,själv, har jag inga svar. Allt som finns är bara sanningen. En pusselbit saknas. Personkemin. 
