Jag försöker att skriva min uppgift och vara en duktig elev, men jag kan inte sluta längta bort till avlägsna städer utanför Sveriges gränser. Precis som alla andra svenskar, övertygar jag mig själv om att mitt liv är för tråkigt/vardagligt och att jag behöver ryckas upp och flytta någon annanstans. Jag måste vara mer spontan och mindre stel. Jag måste ändra min omgivning och sluta vara så trångsynt och ensidig.
Eller så kanske jag har fått för lite sol och inte sovit tillräckligt, vilket kan tillföra en kortvarig depression. Kanske behöver jag bara inse att jag har det bra här i Sverige och att bättre kan det inte bli. Men man kan ju alltid dagdrömma.
